I Göteborg kommer frågan om trängselskatten att vara ett eget val om en månad. Den frågan har debatterats och diskuterats under lång tid. De allra flesta vet att det är en del av finasieringen av det Västsvenska paketet. De flesta förstår också vad man får för pengarna. Även om hela frågan är komplex. Det är en viktig del för att bygga Göteborg och Västsverige för framtiden. För att få vår region attraktiv och att skapa en större aretsmarknad. Precis på samma sätt som andra städer gör för att utveckla sina regioner Malmö, Oslo, Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors är några exempel i vårt närområde.
Göteborg har genom åren halkat efter och är bl a passerade av Malmö/Lunds arbetsmarknad. En stor arbetsmarknad får man enkelt uttryckt på två sätt. Antingen genom inflyttning eller genom geografisk expansion som ett led i förbättrade kommunikationer. Vi måste jobba på båda spåren.
Göteborg och Västsverige har hamnat efter avseende infrastrukturinvesteringar, främst på järnvägssidan. Mycket tack vare att man inte har varit överens i regionen, gentemot beslutsfattarna i Stockholm. När de 7 etablerade partierna äntligen blev överens och enades om det Västsvenska paketet så innebar det investeringar på 34 mrd kr till regionen, som till 2/3 delar betalas av andra så ansåg vi att det var en behövlig och bra satsning.
Den största investeringen i paketet är Västlänken, som projekt konstaterar vi att samma lösning har gjorts i Malmö, genomförs nu i Stockholm och planeras i Helsingfors. Det är alltså inget unikt för Göteborg.
Idag var vi i Stockholm och hade ett möte med Trafikverkets projektledning för Citybanan. Det är ett projekt som har många likheter med Västlänken. Längden och kostnaden är nästan identiska. Utmaningarna stora, men helt klart möjliga att lösa. Trafikverkets projektgrupp har lyckats så bra att man kommer att hålla budgeten och dessutom vara klara ett år tidigare än planerat, dvs man kommer inte att behöva ta till den reservtid man hade i plan.
I Stockholm har man längre sträcka i berg, vilket kan tyckas enklare, men i gengäld passerar man under 10 kyrkor, två passager under/genom vatten, en ”schweizer-ost” av tunnlar, både offentliga och hemliga. Dessutom dras tunneln under de centralaste delarna av staden. För att göra utmaningen ytterligare större har man valt att gå under en av landets mest känsliga miljöer för kulturhistoria, Riddarholmen.
Det var intressant att lyssna till den mycket kompetenta projektledaren Kjell-Åke Alverstad och hans kollegor. De beskrev några av de största utmaningarna:
- För att kunna ansluta och passera tunnelbanan var man tvingad att under 3 st 4 månaders perioder stänga 3 stationer på den blå linjen i anslutning till T-centralen. Detta påverkade ca 80 000 resenärer.
- En av kyrkorna man passerade, Maria Magdalena, är från 1600-talet och vilar på en 20 m tjock sandbädd, som man skulle gå igenom. För detta känsliga projekt toig man hjälp av Österrikiskt entrepenadföretag.
- Av totalt 600 meter tunnel under Söder så fanns det bara 43 m med ordentligt berg, det innebar andra metoder för att skapa tunneln.
- I centrala Stockholm finns stora byggnader för stora värden som inte fick komma till skada.
Alla dessa utmaningar har man lyckats bemästra. Allt i mycket nära dialog med de boende och med de som har verksamheter i närområdet.
För att klara byggtid och kostnader så använder Trafikverket allt modernare beräkningsmodeller och teknik. Man tar också in internationell kompetens. Av de 8 stora entrepenaderna var endast tre svenska. Det var NCC, Oden och Peab.
(Det finns kritiker som har framfört att min bevekelsegrund att stödja Västsvenska paketet och Västlänken är min styrelseplats i Svevia. Det kan jag dementera. Svevia har sin huvudverksamhet på underhåll av det svenska vägnätet, man bygger inte tunnlar och har inte varit delaktig i vare sig Citytunneln eller Citybanan. Man kommer med största sannolikhet inte vara delaktiga i Västlänken heller.)
Debatten kring Citybanan har varit helt olik den kring Västlänken. Erfarenheten är att de som är kritiska ofta har fel fakta eller har lyssnat till rykten. När man väl får svar på sina sakliga frågor, sin undran eller sin oro så vänder man oftast till det positiva. Idag är de boende och de som har verksamheter spända på resultatet och känner många gånger en stolthet inför resultatet av detta stora spektakulära projekt. Allt detta kan vi lära av i Göteborg.
Ni som är fortsatt negativa kan jag inte övertyga, men för er som vill veta mer och är intresserade tipsar jag om Citybanans sidahttp://www.trafikverket.se/citybanan/ eller de filmer som ligger på Youtubehttps://www.youtube.com/results?search_query=Citybanan . I Stockholm kallar man det information.
